Den här hösten ser ut som om den slår alla rekord i sjukdomar. Vi är sjuka igen, hela familjen nästan. De små är skruttigast. Jag är tacksam och glad över att få vara nära. Tur det, eftersom det är svårt att hela tiden hamna efter, att inte hinna med det man tänkt eller att utebli från jobb och skola. Man blir snabbt påmind om vad som är viktigt i alla fall, att bara få krama en liten snorig som sträcker sig efter en från morgon till kväll.
Jag funderar över vad som är enklast eller svårast. Pia som är, och skriver bloggen, Queen of Kammebornia, svarade på en fråga jag ställt till henne om vad man ska tänka på om man vill frilansa genom att sälja reportage (tack igen för svaret!). Jag blir än mer peppad av hennes svar att göra mer av det, som jag börjat med i liten, liten skala. Hade det vara enklare att hinna med vardagen med förkylda barn och allt annat, om man hade ett jobb där man styrde över sin tid själv? Kunde pussla och ta igen den förlorade arbetstiden på kvällen? Eller är det bara önsketänkande? Det är ju fint att vår sjuk- och föräldraförsäkring finns, jag är som sagt så himla tacksam över att ha en fast tjänst och kunna vara hemma med en del ekonomisk ersättning för förlorad arbetstid, men det är jobbigt att inte kunna delta i grupparbetet i skolan och att inte kunna gå till kontoret fast arbetsuppgifterna hopar sig. Det vore skönt med ett arbete man kunde göra hemifrån. Det brukar gå ihop då för mig.
Allt har väl sina för- och nackdelar. Drömmen om frilansande och frihet och att kunna jobba med olika projekt är väl också en gräsmatta som inte är lika grön när man kommer nära. Fast en väldigt rolig gräsmatta i alla fall. Jag tänkte skriva att allt går väl bra så länge man inte blir allvarligt sjuk eller det händer andra hemska saker, men så tänker jag på Pia igen som tillsammans med sin man kämpar mot en del tråkiga sjukdomar och hur de ändå verkar ha det gott, mycket och ofta. Hon är ganska fantastisk tycker jag. Man får väl helt enkelt bara försöka göra så gott man kan. Och göra mer av det som får hjärtat att sjunga.